Språksociologi

Språksociologi är en språkvetenskaplig vetenskapsgren där man studerar språket i samhället, den sociala och kulturella delen av språket, hur språket förändras i olika sammanhang och varför vi talar som vi gör. (Wikipedia, Språksociologi, 2015) Man kan säga att det finns olika kategorier inom språksociologi: kronolekt, sexolekt, dialekt och sociolekt. Jag tänkte berätta om de olika kategorierna och mina erfarenheter och tankar kring det.

Sexolekt innebär hur mannens respektive kvinnans språk skiljer sig åt, vad som är typiska drag för könen när det kommer till språk, samtalsstil, vokabulär och samtalsämnen till exempel. (Wikipedia, Sexolekt, 2016) Mina tankar kring detta är att jag har märkt att många kvinnor inte vill svära för att de inte tycker att det är kvinnligt att göra det och att jag ofta inte förstår män när de använder vissa slangord och uttryck eftersom att de uttrycken och slangorden kommer från spel som jag inte spelar. Jag tycker det är viktigt att man tänker på att bara för att sexolekt finns så betyder det inte att just alla kvinnor talar si eller så eller att män talar si eller så, utan bara att många gör det och därför kan man se skillnader mellan mannen och kvinnans språk.

Dialekt är en variant av språk som talas av människor inom ett visst område, till exempel gotländska på Gotland. (Wikipedia, Dialekt, 2016) Jag har inte så mycket tankar kring just dialekter. Om jag träffat någon som kommer från till exempel Stockholm så har de ibland inte förstått vissa ord jag säger med tanke på att jag pratar gotländska. Och när jag har pratat med någon som kommer från någon annan socken eller stad än mig så har jag inte förstått allt heller. Det beror helt enkelt på att man uttalar och uttrycker sig olika beroende på vart man kommer ifrån.

I artikeln ”Kronolekt” (Språktidningen, April, 2010) Pratar Fredrik Lindström om att dialekterna håller på att dö ut eftersom att vi talar mer och mer standardsvenska. Han säger att det är historia eftersom att man förr ofta föddes, levde och dog i en och samma trakt. Jag tycker att han förklarar väldigt bra genom att säga

” Det fanns i Stockholm ännu för hundra år sedan folk som bodde på Söder och aldrig hade satt sin fot på andra sidan Slussen. På så sätt kunde en ö av Södermalms storlek få en egen språklig identitet.”

Han fortsätter med att säga att Sverige inte längre är geografiskt åtskilt och eftersom att vi lever helt annorlunda är det få som bor på samma ort hela sitt liv. Vi ser på samma tv-program, äter samma mat och klär oss nästan likadant över hela landet och därför är det inte sannolikt att vi skulle fortsätta prata så olika. Fredrik Lindström tror att vi kommer få en svenska som kommer kunna delas in i kronolekter, och då kommer vi in på det.

Kronlekt är som en dialekt fast tidsmässig, det vill säga hur man talar beroende på vilken åldersgrupp och generation man tillhör. Man talar olika kronolekter beroende på vilken generation man tillhör. (Wikipedia, Kronolekt, 2016) Mina föräldrar och min mormor och morfar tillhör en annan generation än mig. De talar och uttrycker sig på ett annat sätt än vad jag gör. De svär till exempel inte för att de tycker att det är otrevligt och opassande, de pratar också väldigt sakta och gamla ord som jag inte riktigt förstår medans jag som tillhör en annan generation använder slangord, engelska uttryck, förkortningar och svordomar.

Sociolekt är en annan variant. Det innebär hur man talar och anpassar språket beroende på vem det är man pratar med. (Wikipedia, Sociolekt, 2016) När jag umgås med mina vänner så har jag ett mer avslappnat språk och slarvigt, det vill säga jag tänker inte så mycket på mitt språk eller hur jag talar, till exempel att jag svär ibland och använder slangord och förkortningar. Men om jag pratar med någon jag inte känner så bra så tänker jag mer på vad jag säger så att jag inte säger något opassande för situationen, det fungerar till exempel inte om jag sitter och svär på en arbetsintervju eller använder slangord/förkortningar när jag pratar med mina föräldrar eftersom att de inte hade förstått mig då. Jag tänker inte på att anpassa mig utan jag gör det omedvetet.

Språkvariation

Jag tänkte prata om mina erfarenheter, upplevelser av dialekter och sociolekter. Jag är uppväxt med min pappa och min mamma. Min mamma och hennes släkt kommer från Åkersberga, där de pratar rikssvenska och inte har någon speciell dialekt, min morfar kan använda ord i meningar som hoppa i plurret, det betyder alltså att man ska hoppa i badet och han pratar en dialekt som kan kallas för söderslang.

Min pappa och hans släkt kommer från Fårö, där de pratar väldigt grov gotländska som man även kan kalla för fårömål (Fåröisko på fåröska) då det är från en speciell ort och där dem gemensamt har samma språk som inte andra människor har. Därför uppfattar t.ex. individer som bor i Stockholm mig som att jag har ett så kallat roligt språk, då jag har en brytning på de olika dialekterna som mina släktingar har.

Fårö och Åkersberga har så olika dialekter eftersom att de inte har någon kommunikation med varandra, eftersom att man får som en relation med de som pratar likadant som en själv, blir det lätt att den gruppen som pratar på samma sätt håller ihop. Och eftersom att stockholmare inte kan förstå de som bor på Gotland kan de lätt bli att man stöter bort varandra och anledningen till varför man inte pratar är för att man inte har någon anledning till att ha kontakt med varandra, då man är så olika varandra i både språk och personlighet.

Ifall jag är med min pappa så händer det väldigt lätt att jag börjar prata samma dialekt och meningar som han har, han har ett väldigt speciellt språk och kan helt plötsligt prata utan dialekter och sedan byta till fårömål så fort han träffar sin bror eller någon gammal kompis som också är uppväxt på Fårö med min pappa. Det är ungefär så det är för mig också, när jag är i Stockholm hos mammas släkt så använder jag ett mer sofistikerat språk än vad jag gör annars. Jag anpassar mig väldigt mycket, eftersom att man gärna vill passa in och det kan man även göra omedvetet, med hjälp av att använda dialekterna som dem man umgås med använder.

Sociolekter: T.ex. ungdomar styr ofta sitt språk efter vilka de umgås med, ifall jag t.ex. är med mina vänner så använder jag flera slangord och tänker inte riktigt på hur jag använder mina meningar och använder väldigt mycket svordomar i mellan orden. Jämfört med vad jag gör när jag är med en lärare eller en väns förälder, då tänker jag mycket mer på hur jag använder språket eftersom att dem inte pratar likadant som mig och har oftast ett finare språk, då de har mer erfarenheter. Det beror även på att man vill att alla olika människor ska tycka om en, därför anpassar man sig.

Jag försöker att undvika att svära framför t.ex. min mormor då hon aldrig svär, hon använder hellre ord som ”järnspikar”, då hon är uppväxt med en finare familj som hellre använder ”finare svordomar”. När man är uppväxt med en familj som svär väldigt ofta och säger fula ord, så tar deras barn efter det och använder gärna uttrycken själv. Men åt andra sidan så kan man vara uppväxt i en fin familj där de inte uppkommer så många svordomar eller fula ord, men ändå använder barnen de på grund av ett exempel är umgänge av kompisar.

I artikeln “dialekterna tappar mark” (www.dn.se 2009-09-21) pratar Thomas Eriksson om hur dialekterna håller på att försvinna och att de yngre inte pratar i närheten av vad de äldre gjorde förr i tiden när dem var unga. Han beskriver att på den tiden kunde man till och med höra vilken gård personen kom ifrån med hjälp av dialekter. Han berättar att inom 100 år så kommer dialekterna ha slätats ut och att man kommer inte längre kunna höra vart olika människor kommer ifrån. Han säger även att ens sätt att tala är en del av den personliga identiteten och att på vissa ställen arbetas det aktivt för att de lokala dialekten ska fortleva.

Jag tror att dialekterna håller på att dö ut eftersom att över hela världen har vi fått bättre kontakt nu. Förr i tiden så kunde det ta cirka 2 dagar att komma in till Visby från Fårö. Därför åkte man inte till stan eftersom att det var besvärligt och tog sådan tid. På den tiden så hade man affärer, skolor och allt man behövde vid sin hemort, därför behövde man inte lämna sin by för att åka till en annan. Detta gjorde så att man inte hade kontakt med andra människor i andra byar och det var så dialekterna kom till, eftersom att man skapa en sammanhållning.
  Men nu så håller den sammanhållningen med sin egen by att dö ut, eftersom att vi har mycket enklare att ta oss nu, vi kan komma från Arlanda till Norge på mindre en timme med flyg. Så dialekterna håller på att dö ut eftersom att alla vill passa in och det blir bara fler som pratar rikssvenska, detta gör så att många slutar prata med sin dialekt och börjar prata om alla andra istället.

Jag tycker det är väldigt tråkigt eftersom dialekter är väldigt personligt och visar vem man är som människa. Och har stort intryck på andra. Jag iallafall blir varm i kroppen när min pappa pratar fåröska, eftersom att det är en del av hans uppväxt. 

Sanna Dybeck 

Vad är en idiolekt?

Hej allihopa, idag tänkte jag berätta lite om språkvarianten idiolekt!

Jag har alltid undrat hur folk kan tala så olika, inte bara olika dialekter. Efter jag fick lära mig om idiolekter så förstår jag mycket mer och tycker att det är väldigt intressant, därför har jag valt att skriva om det idag.

Idiolekt kommer ifrån det Grekiska ordet “idios” som betyder “egen”.

Idiolekt är varje människas unika sätt att tala, skriva och föra sig. Våra idiolekter påverkas bl.a utav den eller de dialekterna man omgetts av under uppväxten eller senare i livet, även sociala sammanhang och grupperingar har en stor inverkan. Vilket kön man har och åldern har också en påverkan.

Ofta är man själv inte medveten om att ens idiolket formas, jag själv pratade t.ex väldigt mycket Gotländska förut, men i 9an när jag började på en skola i Visby och började umgås med folk som bodde där ändrades min idiolket väldigt mycket utan att jag märkte det. Det var min familj och gamla vänner som märkte det och klagade lite.

Idiolketen kan alltså förändras och skapas utifrån de intryck och erfarenheter man får under livets gång.
Artikeln jag använde för detta inlägg hittar ni här!

Idiolekt – vad innebär det?

Hej allihopa!

Idag har jag fått i uppgift att försöka förklara ett slags språkbruk för er då jag valde idiolekt för att jag förut inte varit så kunnig inom ämnet och tänkte att det var värt att testa.

 

Vad jag har förstått är en idiolekt språkvetenskaplig term och innebär ett samspel en mellan massvis saker du gör utan att tänka på; ditt kroppsspråk, ditt sätt att prata samt även skriva. Detta kan man förknippa som just ditt unika språk och formas utan att du ens tänker på det, det kan vara allt ifrån vart du har bott därav vilken dialekt du fått till vilken familj du lever med samt vilket umgänge du umgås med. Detta kan till och med formas utav intryck samt erfarenheter du fått genom livets gång utifrån det du ser, hör och läser. Ett exempel från en av mina källor är Institutet för språk och folkminnen som skriver “En viktig faktor som påverkar idiolekten är den eller de dialekter man omgetts av under uppväxten eller senare i livet.”  i deras artikel om idiolekter som publicerades den femte mars 2014.

 

Åldern samt könstillhörigheten är även oftast en påverkande faktor, om du tänker på de äldre människor du känner så snackar dem oftast lite mer gammalmodigt då de pratade så samt hade det språkbruket när de var yngre och sitter oftast kvar från dess.

 

Som en avlutande punkt tänkte jag att det kanske var roligt att veta vart ordet kommer ifrån så jag hade tänkt att berätta det. Ordet kommer ifrån grekiskan och kan beskrivas som en egen dialekt på grekiska då ordet härstammar från grekiskans Idios, vilket betyder egen.

 

Hoppas ni tyckte om min sista text här på bloggen. Ni får ha det så bra!

Kramar från er Emelie 🙂

 

Källor: sprakochfolkminnen.se, synonymer.se, ne.se, psyklopedin.org svenskabloggfroknar.bloggspot.com

Interimspråk

Interimspråk eller det mer vanliga ordet, förortssvenska. I det här inlägget ska jag förklara lite mer om vad det är och lite kännetecken för er som undrar och är intresserade för detta

Förortssvenska (även kallad för rinkebysvenska, rosengårdssvenska, blattesvenska, miljonsvenska eller ortenspråk) är en sammanfattande namn på sociolekter som talas i vissa svenska invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer. Förortssvenska förekommer hos människor både med och utan invandrarbakgrund. Även den lättaste klangen av förorten kan vara avvikande i vissa sammanhang, vilket gör att personerna ofta byter till ett normativt “standardsvenskt” uttal i mer formella situationer. Därför får den inte förväxlas med interimspråk*, även om vissa förortssvensk talare ibland själva kallar den för brytning.

När Kotsinas först dokumenterade rinkebysvenska i 1988 hos ungdomar i Rinkeby och Flemingsberg så berättade hon,

Rinkeby är en förort i nordvästra Stockholm, byggd på sextiota- let, där ca 14000 invånare bor i en höghusbebyggelse på en yta av drygt en kvadratkilometer. Ca 65% av befolkningen har invandrarbakgrund, dvs de är själva invandrare eller barn till invandrare. Även de svenskfödda i området är till stor del in- flyttade från övriga delar av landet, vilket betyder att ytterst få genuina stockholmare bor där. (Kotsinas 1988)

 

Kännetecken

Utländska slangord har dykt upp i det svenska språket i århundraden. Därför är ord som “shoo” eller “guzz” inte så anmärkningsvärda. Relationen mellan klass, etnicitet, kön, mm och historiska språkförändringar är först och främst en fråga om fonetik (ljudlära). Många utländska slang dyker upp och väldigt mycket i förortsområden vid de större städerna (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala) eftersom en stor del av befolkningen i förorterna är ofta från invandrarbakgrund och då blir det ett enkelt sätt att kombinera svenska och personens egna “hemspråk”. Många som har svenska som ett andra språk, interimspråk, har även en lite mindre rak ordföljd, t.ex. “Jag fådde en present igår” eller “igår jag gick”

 

Referenslitteratur

 

Kotsinas U-B. (1988). Rinkebysvenskan – En dialekt?. I Svenskans beskrivning 16. Utgivare: Linell p., Adelswärd V., Nilsson T., Pettersson P. A.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:729162/FULLTEXT01.pdf (hämtat 2016-12-19)

 

* interimspråk – en person som har svenska som andraspråk, dvs. att personen fortfarande lär sig ett språk.

Vad är språksociologi?

När jag hör ordet språksociologi tänker jag på språk vid olika sociala tillfällen. Förstår du hur jag tänker? Om inte, så ska jag nu förklara det för dig.

Med egna erfarenheter vet jag att det är många, iallafall bland ungdomar som man väljer att talar på olika sätt med beroende på vem man pratar med. Om det är mamma, brorsan, bästa kompisen eller kanske någon man bara träffat få gånger med någon annan kompis, kan faktiskt spela ganska stor roll hur vi väljer att tala. Tänk efter, om mamma eller pappa ringer, hur svarar du då? Kanske “hej mamma”. Men om det nu skulle ringa en kompis som heter Pontus, skulle du då svara “hej Pontus”. Nej jag tror inte det va, snarare så skulle du kanske svara “Tjena grabben hur är läget?”. Något jag även har reagerat på är att det är faktiskt stor skillnad på hur tjejer och killar väljer att variera sitt språk. Jag har inte hört många “tjejer” sagt sho bror, ait, walla, aina, babblish, cash, cutta, gitta, shuno, sne, tagga, de flesta av dessa ord hör jag ungdomar säga varje dag, för det mesta “killar”. Men varför är det i stort sätt bara “killar” som väljer att använda sig av dessa ord? Jag vet faktiskt inte, men det kanske är något att fundera på?

I radioklippet “Magister Dans sexolekter” (www.sverigesradio.se 18/3-2011) av Dan Linder, menar han att kvinnor ofta inte går rakt på sak. Ett exempel han använder är att om en kvinna vill köpa en ny soffa, så säger hon oftast “oj vad soffan börjar bli gammal”, det kvinnan vill få ut av den meningen är att dem behöver köpa en ny soffa, istället för att bara säga “nej nu köper vi en ny soffa”. Han berättar då att varför kvinnor oftast pratar runt ett ämne för att då säger mannen oftast själv att “ja vi kanske borde köpa en ny soffa”, och om kvinnan säger att “vi måste köpa en ny soffa” så ryggar mannen ofta emot. Så vad menar han då egentligen? Jo, att vi lär oss hur vissa människor pratar, och om man då pratar på ett utstickande sätt så reagerar vi på det.

Jag känner igen mycket av det Dan Linder berättar. När jag börjar tänka efter så känner jag igen mig mycket. Jag som tjej väljer faktiskt ofta att istället för att gå rakt på sak, istället tala runt ett ämne.

Så jag hoppas att du har lärt dig något nytt av att läsa mitt blogginlägg om språksociologi!  

 

Språksociologi

Invånare som lever i ett avgränsat geografiskt område brukar oftast prata med dialekter. (www.sprakochfolkminnen.se)
Dialekter är när man talar samma språk fast man uttalar språket på olika sett. Dialekter finns eftersom att förr i tiden så stannade man oftast på den platsen man bodde vid, eftersom att det tog ungefär två dagar att åka från tillexempel Fårö till Visby. Så människorna från alla dessa olika ställen träffades inte så ofta, så därför skapade man olika dialekter och detta blev en sammanhållning för dem som bodde nära varandra. Tillexempel min pappa som är uppväxt på Fårö. Han börjar prata ”fårömål” så fort han träffar sin bror eller någon kompis som han är uppväxt med på Fårö, dem pratar en oförståelig dialekt som jag inte kan förstå.

Sociolekt är en social dialekt, det har att göra med geografiska omständigheter och regionala variationer. Det beror alltså på den sociala omgivningen. Man kan även förklara det som att det är ett uttryck för en viss social grupp. Sociolekter skiljer sig inte långt ifrån dialekter, eftersom det har ett sammanhang när det kommer till olika grupper. Man kan säga som ett exempel att den dialekten som dem har på Fårö är en sociolekt eftersom det är en grupp människor som lever avgränsat och får alltså en egen typ av socialt grupps språk. Med det kan man sammanställa det som att det sociala och den geografiska språket ”samarbetar” med varandra.

Språksociologi är ett sammanfattat ord för den sociala och kulturella delen av språket, hur vi talar och hur språket förändras i olika sammanhang. Inom språksociologin så kan språk och identitet hänga ihop genom till exempel att ungdomar identifierar sig genom sitt språk på ett specifikt sätt, till exempel har det kommit mycket slangord och förkortningar. Äldre människor växte upp på den tiden då man talade fint och inte använde slangord, förkortningar eller svor och därför så talar dem på ett annat sätt. Inom språksociologin så finns det kommunikativ kompetens som innebär hur man använder språket, till exempel hur du talar till en viss person beroende på vem det är eller hur du skriver till någon beroende på vilket forum det är. Språket kan variera mycket från person till person och kan därför kopplas till makt eftersom man kan prata sig till mycket. Till exempel en person med makt som en president kan påverka mycket och många genom sin talan och sitt språk. En person i dagens samhälle formar sitt språk utifrån vem hen umgås med, vilken generation hen tillhör, vart hen kommer ifrån, hur hens föräldrar pratar och hens kultur och religion.

Några exempel på sådana språkvarieteter är:

En Kronolekt är hur man pratar under sin tid. Vilket också kan förklaras som en tidsdialekt. Ett exempel är hur man jämför hur ens förfäder pratade annorlunda jämfört med en själv.

I det manliga respektive kvinnliga språket finns olika drag. De skillnaderna i språket heter sexolekt. Begreppet sexolekt alltså att män och kvinnor pratar olika är inte accepterat av alla. Med sexolekt menar man hur man talar som man eller kvinna.

Sanna, Amanda, Maria och Love 
http://www.sprakochfolminnen.se. ”Vad är en dialekt?”
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/fragor-och-svar-om-dialekter/faq/2013-10-21-vad-ar-en-dialekt.html (hämtat 2016-11-30)

http://www.bibblansvarar.se ”Vad är sociolekt?”
http://bibblansvarar.se/sv/svar/vad-ar-sociolekt (hämtad 2016-12-07)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sociolekt (hämtad 2016-12-07)

Wikipedia.se. Kronolekt. (okänd författare)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronolekt (2016-11-28)

Wikipedia.se. Sexolekt. (okänd författare)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sexolekt (2016-11-28)

Har dialekter alltid funnits?

Tja! Sista inlägget för oss inom dialekter nu, tråkigt va?

Men nu tänkte vi snacka om den sista frågan vi hade tänkt att ta upp;  har dialekter alltid funnits? Om inte, hur länge har det funnits?

Skillnader mellan talspråket i olika delar av nuvarande Sverige har funnits åtminstone sedan medeltiden. Redan innan dess hade språket förändrats så att de nordiska språken började skilja sig från övriga germanska (Frisiska, Engelska, Tyska, Nederländska) språk. Genom århundradena har sedan det svenska språket utvecklats. I vissa fall har en förändring medfört olika resultat i olika delar av landet, i andra fall har en nyhet bara slagit igenom på en del håll.

På andra ställen har då mycket gamla drag bevarats långt fram i tiden. Den så kallade dialektsplittringen är alltså en följd av att förändringsprocesserna inte varit desamma överallt. Under 1900-talet minskade skillnaderna mellan dialekterna i många fall, men flera olikheter är märkbara än idag.

Hoppas ni förstod lite, lämna gärna en kommentar om det är något ni vill ha förklarat tydligare

Kramar från oss!!

Källa:  Institutet för språk och folkminnen