Vad finns det för dialektområden?

Hej igen! Dialektgruppen här igen 😉

I det här inlägget tänkte vi prata lite om några frågor angående dialektområden, vissa av er kanske inte ens vet vad dialektområden är och därför tänkte vi ta upp det idag.

Ett dialektområde är som vi nämnde i förra inlägget exempel Skåne eller Gotland där man pratar med olika dialekter. På Gotland pratar man till exempel oftast Gotländska och i Skåne pratar man oftast skånska. Jag länkade en sida där du kan höra skillnaden på olika dialekter i olika dialektområden men jag länkar den en gång till ifall att ni har missat den:  http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/lyssna-pa-dialekter.html

Trots att det är svårt att säga var en dialekt börjar och en annan slutar har språkforskarna av praktiska skäl delat in dialekter i större huvudområden. På så sätt kan man ändå lättare få en överblick över all den mångfald som finns bland våra dialekter. Vid indelningen är det viktigare att notera vad som är typiskt och centralt i kärnområden, än att dra upp gränser områdena emellan. Forskarna utgår från ett antal viktiga språk drag, och delar med hjälp av dem in de svenska dialekterna i sex kärnområden:

 

• Sydsvenska mål: Skåne, Blekinge, södra Halland & södra Småland
• Götamål: Västergötland, Dalsland, Bohuslän, norra Halland, nordvästra Småland, sydvästra Östergötland & Värmland
• Sveamål: Uppland, Dalarna, Gästrikland, södra Hälsingland, Södermanland, Västmanland, Närke, Östergötland (Utom i sydväst), Öland & nordösta Småland
• Gotlänska mål: Gotland
• Norrlänska mål: Från och med norra Hälsingland, Härjedalen & norrut
• Östsvenska mål: Finland och tidigare också Estland.

Tack för att ni läste!

Kramar från oss 🙂

Källa: Sprakochfolkminnen.se

Kronolekt

Av: Fanny Widgren, Matilda Gerndt & Ida Johansson

Kronolekt är en slags tidsmässig motsvarighet till dialekt och har med ålder att göra. Olika generationer talar olika kronolekter eftersom att det alltid kommer nya ord men det blir inte ett nytt språk. Idag är det t.ex. stor skillnad mellan hur äldre talar i jämförelse med hur de unga talar.

År 1896 så skrev folk saker som “God dag. Jag heter Lydia. Jag går i andra klassen i småskolan”. År 1996 blev det lite annorlunda då man istället skrev “Hej! Jag heter Petra. Jag går i tvåan på lågstadiet’’.  

Äldre talar mer långsamt och använder en del andra ord och uttryck som funnits längre, medan ungdomars språk ofta anses vara slarvigt, snabbt, otydligt, och att de använder många förkortningar och nyare uttryck. Det är förstås vad som sades även om de äldre när de var unga. De äldre anser också att ungdomarna inte talar med respekt och att deras kronolekt är ett hot mot svenska språket som då i slutändan kommer leda till att svenskarna talar så snabbt och otydligt att de inte själva kommer förstå vad de säger.  

Länk till youtube videon “Gamlingar läser sms-förkortningar”

https://www.youtube.com/watch?v=IjnFeoFMvG4

språktidningen ‘’kronolekt’’ av fredrik lindström

http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/kronolekt

Blogginlägget “fördjupningsuppgift om kronolekter” 29 maj 2012 av Rebeca Warr én.

https://novelleravenwarren.wordpress.com/2012/05/29/fordjupningsuppgift-om-kronolekter/ (hämtat 2016-11-28)

Referenslitteratur:

Bily, M (1996). Språk – vad är det?. Almqvist & Wiksell, Fallköping.

Vad är en dialekt egentligen?

Hej allihopa! Tycker inte ni att det här med dialekter är lite underligt? Hur har det egentligen kommit till? Vad är ens en dialekt? Det tänkte vi berätta idag.

 

En dialekt är en variant av ett språk som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område såsom Skåne eller Gotland. Dock talar inte alla inom samma område exakt likadant, det kan variera mellan olika generationer; lite äldre folk har till exempel oftast en grövre dialekt än ungdomar, grupper; exempel vilket slags umgänge man har, individer; vart man kommer ifrån och om man flyttat mycket samt situationer; om du exempel är på ett viktigt möte eller hemma hos någon kompis.

I dagligt tal använder man ofta begreppet dialekt som en motsats till ett standardspråk (riksspråk/originella språket) som är helt utan lokala språk drag/”dialekter”.

Ett exempel på detta är Storbritannien, folk utanför landet kan tro att alla har samma ”dialekt” i hela Storbritannien, att alla pratar likadant, men så är det ju inte.

Här har vi en länk med olika svenska dialekter du kan lyssna på om du är intresserad:  http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/lyssna-pa-dialekter.html

Hoppas ni tyckte att detta var värt att läsa! Fler inlägg kommer 🙂

Kramar från Olivia, Ida, Alex och Emelie 🙂

 

Källa: Institutet för språk och folkminnen,09/04-2014

Vad är språksociologi?

Hej, hej bloggen, idag ska vi berätta lite om språksociologi för er, vad det innebär och lite rolig fakta. Vi har tänkt att rikta in oss speciellt på sociolekter. Så fortsätt att läsa!

Nu ska vi reda ut vad sociolekter är. Väldigt kortfattat så är sociolekter när människan anpassar sitt sätt att tala beroende på vilket sammanhang eller vilka personer som man talar med.

Språksociologi är ett relativt nytt begrepp, men att anpassa sitt språk beroende på vem vi talar med har vi förmodligen alltid gjort.

     Man kan bedöma vem talaren talar med, och det beror på att talaren ackommoderar, vilket betyder att talaren rättar sig efter vem den pratar med (Einarsson, J.2004).

Här är två exempel där en språkvariation kan uppkomma mellan två eller flera individer:

När man är på en arbetsintervju så kan man ändra sitt tal för att bli mer

anpassad för situationen. På ett jobb där det krävs att vara utåtriktad bör man även vara det på intervjun, även om man söker ett jobb där man bör vara på något annat sätt, så kan man anpassa det även där.

  Ett annat exempel på när man varierar sitt tal kan vara skillnaden att prata med sin familj eller sina kompisar. När man talar med sina kompisar anpassar man ofta sitt språk väldigt mycket. Vi upplever i alla fall det, man byter ut vissa ord och även sitt tonfall.

Har du någonsin tänkt på hur mycket du anpassar ditt språk beroende på vem du talar med? Om inte, så vet du efter att ha läst detta inlägg om sociolekter lite mer och kan då i framtiden reflektera mer över det.

Hoppas du får nytta av inlägget, kram från Alva och Alicia!   

Referenslitteratur:

Einarsson J. (2004). Språksociologi. Studentlitteratur. Lund.

Hej alla elever i HT-16

Ni har nu blivit inbjudna till klassbloggen om språksociologi och kan börja med att publicera era gruppinlägg. När alla grupper publicerat sina gruppinlägg är det dags att publicera era individuella reflekterande inlägg om språklig variation. Kom ihåg att läsa igenom instruktionerna ordentligt och korrekturläsa texterna innan ni publicerar dem här på bloggen. Det ska bli jättekul att läsa allas blogginlägg. Hälsningar Yrr